Inrikes.

2017-09-15 07:00
”Ett aktiebolags övergripande syfte är att dela ut vinster till ägarna .Det innebär att om man driver en skola i aktiebolagsform behöver man maximera intäkterna och minimera kostnaderna”., säger Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund. BILD: JESSICA GOW/TT
”Ett aktiebolags övergripande syfte är att dela ut vinster till ägarna .Det innebär att om man driver en skola i aktiebolagsform behöver man maximera intäkterna och minimera kostnaderna”., säger Håkan Wiclander, ordförande Idéburna skolors riksförbund.

ETC Västerås granskar: Friskolornas vinstuttag

Drygt 6 000 kronor per elev och år. Det är den genomsnittliga vinst som tas ut i friskolor i Västerås som ETC Västerås har undersökt.
​– Skattepengarna ska gå till skolverksamhet och ska inte hamna i fickorna på aktieägare, säger Carin Lidman (S), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Den återkommande debatten om friskolekoncerners vinster har aktualiserats än en gång. Häromveckan gick regeringen och Vänsterpartiet ut och meddelade att de tillsammans kommer att lägga fram ett förslag till riksdagen på ett vinsttak i välfärden i vår. Samtidigt har de borgerliga partierna och Sverige-demokraterna sagt att de kommer att rösta ned ett sånt förslag.

I en granskning som ETC Västerås har gjort, av nio friskolor i Västerås, har vi undersökt bolagens vinstmarginaler för att ta reda på hur stor andel av elevpengen som kommunen betalar som går till vinst.

13 miljoner kronor i vinst

Denna summa landar på totalt 13 miljoner kronor.  ETC Västerås har gjort ett urval, och skolorna som vi undersökt är Kunskapsskolan, Jensen, Rotundaskolan, Internationella engelska skolan, ABB industrigymnasium, IT-gymnasiet, Thorén business school, Praktiska gymnasiet och Västerås citygymnasium.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Flera av dessa skolor har anknytning till stora friskolekoncerner. Västerås stad betalade sammanlagt 227,5 miljoner kronor till dessa företag för att bedriva skolverksamhet.

Genom att göra en schablonberäkning utifrån friskolornas och koncernernas årsredovisningar får vi fram att drygt 6 000 kronor per elev och år går till vinster för bolagen.

– Som socialdemokrat tycker jag att skattepengarna ska gå till skolverksamhet och inte hamna i fickorna på aktiebolagsägare. När man ställer frågan till aktörerna så säger de att de investerar i den egna verksamheten. Men det kan jag inte som politiker bedöma när jag är ute och träffar dem, säger Carin Lidman, ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Få verktyg att begränsa vinsten

Hon berättar att kommunpolitiker har få verktyg att begränsa friskolors möjligheter att göra vinst.
– Det ligger inte på kommunen att granska hur skolorna sköter sig. Det är Skolinspektionen som sköter det. Det som gäller för oss är att betala ut pengarna, säger hon.

Carin Lidman förklarar att det inte längre kommer så många ansökningar om att få starta friskolor på gymnasiesidan.
– Jag tror att marknaden är mättad här, och Rudbeckianska gymnasiet som är populärast är dessutom kommunalt, säger hon.

Hon ser det som ett problem att det är svårt att göra en bra planering så att man kan få ut mest av de skattepengar som är ämnade åt skolan.

– Det är svårt att planera för vi vet inte vilka skolor som startar och vilka som lägger ner. Visst, vi kan föra en dialog med skolorna. Men sedan kan en skola gå i putten och då måste kommunen ta hand om eleverna som berörs, säger hon, och poängterar att hon ändå ser det som positivt att det finns alternativa huvudmän än kommunen.

Överskott går till satsningar

Thoréngruppens finansdirektör Johan Wewel har tidigare förklarat för vår systertidning ETC Uppsala att deras överskott går till satsningar för ekonomisk trygghet de år som skolan går dåligt och färre elever söker sig dit.
– Ett exempel på känslighet i driften av skola är att om vi skulle förlora en elev per klass, innebär det att vårt resultat skulle försämras med cirka 30 miljoner kronor, säger han.

Han menar i intervjun att vinsttak skulle göra skolornas ekonomiska stabilitet sämre och att Thoréngruppen under sina verksamma år bara har gjort aktieutdelningar på en halv procent av omsättningen.

Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund, förklarar för ETC Västerås att vinster inom skolväsendet är ett luddigt begrepp, eftersom varje skola som går med överskott inte gör vinst. Detta överskott kan behövas för investeringar.

– Ett aktiebolags övergripande syfte är att dela ut vinster till ägarna. Det innebär att om man driver en skola i aktiebolagsform behöver man maximera intäkterna och minimera kostnaderna. Det ligger i den logik som finns där. Av det som blir kvar på sista raden kan man göra en vinstutdelning, säger han.

idéburna organisationsformer, som exempelvis en ideell förening eller stiftelse, så ingår inte vinstutdelning, förklarar han.
– Däremot så måste en sådan organisation som driver en friskola ha pengar kvar över tid. Annars går man under, säger han.

Han konstaterar att Idéburna skolors riksförbund anser att aktiebolag inte borde få finnas som driftsform för skolverksamhet.

– Vi hävdar att det aldrig finns ett läge för skolverksamhet då man kan dela ut vinst. Det finns alltid behov kvar inom verksamheten, säger han.

Främja valfrihet

Idéburna friskolors riksförbund vill främja valfrihet i skolsystemet och består av medlemmar som organiserar friskolor som exempelvis kooperativ, ideella föreningar, stiftelser och aktiebolag med särskild vinstbegränsning.

– Vi är direkt avvisande till att skolan ska fungera som en marknad. Vi har fått en marknadisering på flera olika sätt. Det avvisar vi. Så ska inte det svenska skolväsendet behöva fungera, säger han.

Friskolemarknaden domineras av Academedia AB som har drygt 66 000 elever och verksamheter som bedrivs av många bolag. Koncernens skolor finns även i Västerås. Sedan 2015 är Academedia börsnoterat, men större delen av företaget ägs av riskkapitalbolaget EQT genom Marvin Holding, som är registrerat i skatteparadiset Guernsey.

Koncernen har tidigare kritiserats för sin skatteplanering där man använt ”räntesnurror”, alltså att man inom olika bolag inom en koncern lånar ut pengar till varandra för att kunna minska vinsten genom ränteavdrag för att på så vis försöka minska sin beskattning.

Efter utredningar som gjorts av Skatteverket så har tillvägagångssättet blivit svårare att använda.

SÅ MYCKET BETALADE VÄSTERÅSBORNA:

ETC Västerås har undersökt vinsterna bland flera friskolor i Västerås. Så här stor del av Västerås skattepengar gick, enligt vår beräkning, till överskott i respektive skola.

  • Kunskapsskolan
    Rörelseresultat i Sverige: 51 167 000 kronor
    Vinst/elev och år i Västerås: 3 816 kronor
    Västerås stad betalar för verksamheten: 30 841 270 kronor
     
  • Jensen grund- och högstadieskola
    Rörelseresultat i Sverige: 21 394 300 kronor
    Vinst/elev och år i Västerås: 5 541 kronor
    Västerås stad betalar för verksamheten: 22 182 962 kronor
     
  • Rotundaskolan
    Rotundaskolan ägs av Pysslingsskolor och förskolor som ägs av företaget Academedia.
    Rörelseresultat i Sverige (Academedia): 535 000 000 kronor
    Vinst/elev och år i Västerås: 4 842 kronor
    Västerås stad betalar för verksamheten: 28 791 161 kronor
     
  • Internationella engelska skolan
    Rörelseresultat i Sverige: 109 204 000 kronor
    Vinst/elev och år i Västerås: 5 244 kronor
    Västerås stad betalar för verksamheten: 57 657 420 kronor
     
  • ABB Industrigymnasium
    Ägs av Industritekniska gymnasiet Bergslagen AB
    Rörelseresultat: 1 837 000 kronor
    Vinst/elev och år i Västerås: 4 736 kronor
    Västerås stad betalar för verksamheten: 30 799 620 kronor
     
  • IT-gymnasiet
    IT-gymnasiet AB ägs av Academedia support, ett dotterbolag till Academedia.
    Rörelseresultat i Sverige: 439 283 000 kronor
    Vinst/elev och år i Västerås: 6 617 kronor
    Västerås stad betalar för verksamheten: 9 301 549 kronor
     
  • Thorén business school Västerås
    Gymnasieskola som ägs av Thoréngruppen AB
    Rörelseresultat i Sverige: 74 672 000 kronor
    Vinst/elev och år i Västerås: 7 774 kronor
    Västerås stad betalar för verksamheten: 21 945 864 kronor
     
  • Praktiska gymnasiet
    Västerås stad betalar för verksamheten: 7 434 218 kronor
    Rörelseresultat i Sverige: 96 132 899 kronor
    Vinst/elev och år i Västerås: 18 639 kronor
     
  • Västerås citygymnasium
    Västerås stad betalar för verksamheten: 18 570 888 kronor
    Rörelseresultat: 127 000 kronor 
    Vinst/elev och år: 606 kronor

Totalt genomsnitt i Västerås: 6 423 kronor                           

SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT: 

  • För att få en bild av skolornas vinster har vi tittat på vilken vinstmarginal bolaget som äger skolan redovisar i sin senast tillgängliga årsrapport. Vinstmarginalen är ett sätt att mäta lönsamheten för företag och den får man fram genom att dela vinsten med omsättningen. I vissa fall hänvisar ägarbolagen till sitt moderbolag, och då har vi använt oss av moderbolagets vinstmarginal.
  • Vi har sedan tagit fram siffror på hur mycket pengar kommunen betalar ut till respektive skola och hur många elever skolan har. Genom att multiplicera vinstmarginalen med skolpengen och dela summan med antalet elever har vi fått fram en siffra för hur hög vinsten blir per elev.
  • I Ilmar Reepalus utredning om ett vinsttak i välfärden finns det ett förslag om ett vinsttak på sju procent. Det vinsttaket är inte samma sak som vinstmarginalen i vår beräkning utan beräknas på ett annat sätt.
  • Vår uträkning är inte exakt, men den ger en bild av hur mycket av skolpengen som inte går direkt tillbaka till verksamheten. Flera av de större friskolorna ingår dessutom i större koncerner där pengar flyttas mellan de olika bolagsdelarna, vilket gör att det är svårt att följa var vinsten tar vägen.

 

                                  

Fakta friskolor: 

  • Sedan systemet med skolpeng infördes på 1990-talet har marknaden för privata utförare som vill bedriva utbildning finansierad av skattemedel vuxit enormt. Idag går fler än var tionde elev i grundskoleåldern i en friskola och ännu fler av gymnasieeleverna.
  • Det finns länder med en större andel fristående skolor, men Sverige är unikt med ett system som tillåter aktiebolag att driva skolor som helt finansieras med skattemedel – samtidigt som det går att göra vinst som delas ut till ägarna.
  • Friskoleföretagen består ofta av en avancerad struktur av olika ägarbolag, ibland är det över hundra bolag i samma koncern. Redovisningen görs enligt internationella regler, men är snårig och i de avancerade uppläggen är det inte lätt att få en överblick över hur pengarna vandrar genom bolagen.