Reportage.

2017-12-06 07:00
”Jag har intresse för pedagogik och lingvistik, och är utbildad inom interkulturell kommunikation. Trots det finns det stunder då jag undrar hur jag får finskan att överleva i min familj”, säger Henni Hellström.  Bild: Joni Nykänen
”Jag har intresse för pedagogik och lingvistik, och är utbildad inom interkulturell kommunikation. Trots det finns det stunder då jag undrar hur jag får finskan att överleva i min familj”, säger Henni Hellström.

Grattis Finland 100 år!

Grannlandet fyller 100 år, vilket firas med pompa och ståt på Västerås konserthus den 6 december. Men hur mår egentligen det finska språket i kommunen?
​ – Det finns så klart utmaningar men även möjligheter, säger Henni Hellström, projektledare inom finskt förvaltningsområde på Västerås stad.

I Västerås bor upp till 19 000 sverigefinnar. Det finns en hel del familjer där andra generationen har förlorat eller aldrig lärt sig det finska språket. En av utmaningarna är att få det finska språket att överleva till nästa generationen. Men det finns hopp.

Henni Hellström jobbar med förändringsarbete inom skolan och inom sociala medier på finskt förvaltningsområde, Västerås stad. En del av uppdraget går ut på att informera och inspirera sverigefinska barnfamiljer att hitta sin ”finskhet” i sin familj, hur den än ser ut. Och på så vis bejaka den sverigefinska identiteten.

Henni Hellström jobbar med upplevelsebaserad kommunikation och upplyser den sverigefinska befolkningen om exempelvis vilka rättigheter de har. Gärna med en liten knorr som får mottagaren att haja till.

Rätt till finska språket

Västerås är sedan 2010 finskt förvaltningsområde, vilket innebär bland annat att västeråsarna har rätt att använda finska i sina kontakter med kommunen. De finsktalande har också rätt till äldreomsorg på finska och den som har finska rötter har rätt till förskola, delvis eller helt på finska.

I Västerås är det ungefär 140 elever, från förskoleklass till gymnasiet, som studerar finska som modersmål. Numera har sverigefinska barn rätt att läsa modersmål i skolan utan förkunskaper.

Henni Hellström är övertygad om att intresset i realiteten är ännu starkare än vad siffrorna visar.

Sedan 2015 har 100 barn tillkommit eftersom skollagen ändrades och kravet på förkunskaper för de nationella minoritetsspråken togs bort. Så framsteg görs.

– Men jag är övertygad om att det finns barn som man tappar bort i processen, säger hon.

”Får inte ge förtur”

Det finns många faktorer som kan stå i vägen. Det finns möjligheter att välja en helt tvåspråkig förskola med finsk inriktning. Men har man redan valt en förskola nära hemmet eller inte fått plats på en närliggande förskola med finsk inriktning så finns inte möjlighet till förtur i kön bara på grund av språket.

– Det finns en praxis som gör att man inte får ge förtur i kön bara baserat på språk, säger hon.

Hon har själv tre barn och stor förståelse för utmaningarna föräldrar möter när de vill hålla det finska språket levande i familjen.

– Jag har dubbla roller. Utöver mitt arbete så är jag förälder till tre barn och två av dem läser finska i skolan. Det är nödvändigt med den undervisningen även om det är för lite. Det vet man. Men det är betydligt bättre än ingenting.

Hon kallar sig för ”relativt färsk” i Sverige. Så kopplingarna till grannlandet finns där i allra högsta grad.

– På 1960- och 1970-talet var det en omfattande arbetskraftsinvandring från Finland. Jag flyttade hit betydligt senare, 2005. Jag åker relativt ofta till Finland för att jag tycker om att besöka min hemstad Helsingfors, och jag hoppas att det förstärker barnens finskhet. Jag får också inspiration som jag tar med mig därifrån till arbetet. Mitt mål är att ha en finsk ”röd tråd” i det mesta jag gör med barnen. Man kan ge smakprov på finskhet som väcker barnens intresse kring kulturen och rötterna, säger hon.

Hon konstaterar att det är en jätteutmaning att försöka hinna med att stärka barnens sverigefinska identitet samtidigt som man arbetar heltid. Men menar att varje liten detalj räknas.

”Alltid finnas inflyttning”

Det finska språket kanske inte kommer att överleva i Västerås i det långa loppet.

– Men det kommer alltid att finnas inflyttning från Finland. De barnen kommer att bära språket vidare. Men tänker vi på de 19 000 sverigefinnarna är utmaningen större än lagstödet för att få det finska språket att överleva.

Efter 100-årsfirandet är nästa stora datum den 24 februari, Sverigefinnarnas dag.

– Den dagen jobbar vi stenhårt med. Det är en dag med möjligheten att uppmärksamma våra verksamheter och om lagarna kring dem.

 

• På Emausskolan finns det en sverigefinsk klass. En tvåspråkig klass med verksamhet från förskoleklass till årskurs 3.

• Hälften av undervisningen sker på finska och hälften på svenska. Man har också rätt att få barnomsorg helt eller delvis på finska i vissa utvalda förskolor. Det finns också en tvåspråkig förskola i Västerås, Hällby förskola. Även tre förskolor som använder finska mer eller mindre enligt efterfrågan i sin pedagogik.

• Mälarhemmet är ett äldreboende i Västerås som vänder sig till finsktalande med demens. Där finns det finskspråkig personal och tillgång till bastu.