Inrikes.

2017-06-30 07:00
  • Omkring 2,5 miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren. Övergödning, gifter och brunifiering hotar den viktiga tillgången. Bild: Joni Nykänen
    Omkring 2,5 miljoner människor får sitt dricksvatten från Mälaren. Övergödning, gifter och brunifiering hotar den viktiga tillgången.
  • Mikroplaster uppmärksammas som ett potentiellt problem, men forskningen har ännu inte visat problemets utsträckning. Bild: Joni Nykänen
    Mikroplaster uppmärksammas som ett potentiellt problem, men forskningen har ännu inte visat problemets utsträckning.

Hoten mot Mälaren - Västerås dricksvattentäkt

Det råder brist på grundvatten i stora delar av Sverige. I Västerås har vi dock god tillgång till dricksvatten eftersom Mälaren används som vattentäkt – men det finns överhängande faror. Klimatförändringar och miljögifter är bara några av dem. ETC Västerås har kartlagt hoten mot vår livsviktiga sjö.

Tidigare har man trott att landhöjningen skyddade Mälaren från stigande havsnivåer. Men forskning har senare visat att saltvatten riskerar att tränga in i Mälaren redan under nästa århundrade. 

Nu ligger sjöns yta normalt omkring 70 centimeter över Saltsjöns. Enligt beräkningar minskar denna skillnad till drygt 20 centimeter om 100 år. Antagandet görs utifrån att landhöjningen är omkring 50 centimeter och att havsnivån globalt höjs med en meter. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Därmed kan ett möjligt scenario vara att vatten strömmar in från Saltsjön. Det skulle göra Mälaren till en havsvik. Men det där är bara ett av hoten mot sjön. Det finns flera andra som riskerar att göra Mälaren till en annan sjö än den vi är vana vid.
– Jag tänker mycket på nuet eftersom det finns så mycket problem just nu, säger Susanna Hansen, vattensamordnare, Västerås stad.

Viktig dricksvattenkälla

Vattenkvaliteten i Mälaren angår väldigt många svenskars liv. Omkring 2,5 miljoner människor får sitt dricksvatten därifrån. Den skyddas därför av EU:s vattendirektiv som reglerar att dricksvatten inte får försämras eller utsättas för onödiga risker.

Säkerhet kring vattenproduktion är en viktig parameter. Det finns en genomarbetad plan kring hur man agerar ifall exempelvis en olycka med ett fartyg eller dieselutsläpp i Mälaren skulle slå ut dricksvattenförsörjningen i Västerås. 

– Vi analyserar vattnet i större utsträckning än vad vi enligt myndigheterna skulle behöva. Vi har automatisk övervakning för att se om vi har förändringar i råvattenkvalitet. Bland annat analyseras ifall det finns petroleum eller kemikalier i vattnet, säger Birger Wallsten, VA-strateg på Mälarenergi. 

Mälaren används som dricksvattentäkt, men är också viktig för sjöfart, friluftsliv och rekreaktion. Vilket medför vissa risker.
– Det värsta är om det skulle bli en olycka som leder till utsläpp. Vår station har en petroleumindikator som är väldigt känslig och noterar utsläpp. För några somrar sedan sjönk en fritidsbåt på andra sidan fjärden vilket gav utslag, säger Birger Wallsten.

Skulle något hända i Mälaren och man måste stänga råvattenintaget finns möjlighet att försörja Västerås med dricksvatten i två veckor.
– En del andra kommuner har ingen reservvattentäkt över huvud taget och då blir det kritiskt, säger Sandra Burman, miljöingenjör på Mälarenergi.

Men att Västerås skulle gå miste om sin dricksvattenförsörjning är sannolikt inget som händer här och nu. Däremot är problemet med övergödning och näringsämnen i Mälaren ständigt närvarande.

Höga fosforhalter

EU ställer krav på god vattenkvalitet och europeiska länder arbetar sedan år 2000 med en gemensam vattenpolitik. Mälaren tampas med vissa miljöproblem som man inte har kommit till rätta med.

Inom jordbruket finns en hel del problem med utsläpp av näringsämnen som når Mälaren bland annat via Svartån.
– Det kommer för mycket fosfor framför allt till Västeråsfjärden, säger Susanna Hansen, vattensamordnare inom Västerås stad.

Det är oklart hur mycket fosfor dagvattnet för med sig. Eftersom Mälaren är stor krävs det många åtgärder för att man ska se effekt. Där görs det inte tillräckligt, menar hon.
– Mälaren är övergödd, men det är också en naturligt näringsrik sjö. Den kommer aldrig att bli som en fjällsjö. Även om man tog bort all näring ur tillrinningsområdet skulle man ha näringsrikt vatten ändå, säger Susanna Hansen. 

Övergödning leder till ökad produktion i vattnet som på sikt kan göra att sjöar växer igen. När stora mängder biologiskt material bryts ner kan det orsaka syrebrist på bottnar. Förekomsten av mer växtplankton förvärrar också situationen med algblomning.

Ett annat stort hot är miljögifter.
– Vissa miljögifter har vi i för höga halter och just på det området har det undersökts ganska dåligt egentligen, säger Susanna Hansen. 

När nya mätningar görs så brukar man kunna hitta nya ämnen som det är alltför höga halter av för att det skulle vara godkänt. Kommunens kampanj ”Spola båtfärger” ska få båtägare i Västerås att sluta måla båtar med giftiga färger. Men delvis är skadan redan skedd. Båtbottenfärger som innehåller TBT (tributyltenn) har hittats bland annat i hamnarna.

– TBT är ett miljögift som ligger i sedimentet och är en av orsakerna till att Västeråsfjärden inte uppnår god kemisk status, säger Sandra Burman.

Mikroplaster från fordon och kläder

Det som hamnar i Mälaren blir kvar där under en väldigt lång tid.
– Mikroplaster och läkemedelsrester är sådant man gärna pratar om. Forskningen kring mikroplaster, där har man inte kommit så långt men det uppmärksammas som ett potentiellt problem. Vi vet ännu inte hur plasten tas upp av vattenlevande organismer, säger Susanna Hansen. 

Slitage av fordonsdäck och granulat som sprids från konstgräsplaner är två kända problemområden för mikroplast. 

Susanna Hansen är oroad för kemikalierna i samhället.
– Man kanske köper träningskläder som innehåller silver för att det marknadsförs som antibakteriellt. Men det man kanske inte uppfattar är att det är farligt för vattenmiljön. När man tvättar de här kläderna så kommer ämnet ut i Mälaren eftersom det inte finns rening av just det vid reningsverket. Kemikalierna i vårt samhälle är ett ständigt orosmoln, säger Susanna Hansen.

Översvämning och brunifiering

Susanna konstaterar att när det gäller klimatförändringar så kan man redan nu notera att vi inte har vårfloderna som vi tidigare hade.
– Det kan komma skyfall mitt under sommaren som kan ge jätteflöden på vissa ställen. Då kan man få problem med översvämningar och kanske erosion mitt i sommaren, säger Susanna Hansen.

Då kan också fler näringsämnen hitta sin väg till Mälaren och bidra till övergödningen. Dessutom blir det ökad mängd organiskt material i avrinningsområden. 

Det förvärrar så kallad brunifiering, ett fenomen som innebär att det klara vattnet i bäckar, åar, älvar och sjöar blir brunt och ger sämre vattenkvalitet. Sedan flera år tillbaka kan man se en ökande trend av brunifiering i Svartån och Västeråsfjärden. Men de senaste två åren har ökningen stannat av. Enligt prover av Alcontrol som presenterades förra veckan var vattnet i Svartån i medel betydligt till starkt färgat, och Västeråsfjärden måttligt färgat under 2016, vilket det även brukar vara tidigare år.

Oklar framtid

2030 bor det ytterligare en halv miljon människor i Mälardalen. Detta kommer att sätta ännu större press på sjöns resurser. Det finns röster som tror att Mälaren på sikt inte kommer att duga som dricksvattentäkt om inte snabba åtgärder görs.
– När befolkningstrycket blir så stort kan man hoppas att problemen som finns tas på allvar, säger Ingrid Hägermark på Mälarens vattenvårdsförbund.

Invasiva arter: 
• Det är känt att det förekommer främmande arter i sjön. Uppemot 25 arter har identifierats.
• ”Vissa är invasiva, så vi kan få problem med att de sprider sig ohejdat. Det vi jobbar mycket med nu är sjögull. Vattenväxten som vi har fått i västra delen av Mälaren. Det är en typisk problemart. Den har en förmåga att ta över hela ekosystemet och lägga lock över hela sjön”, säger Susanna Hansen.
• Invasiva arter påverkar ekologi, fiske och bad.

Exploatering:
• Ett problem är den utbredda önskan att bygga strandnära. Det leder till hård exploatering av Mälarens stränder och begränsad biologisk mångfald. Där det har exploaterats mycket saknas den naturliga variationen.
• ”Bygger man fram till kajen så har man ingen zon som kan rena vatten och ta hand om översvämningar”, säger Susanna Hansen, vattensamordnare, Västerås stad.

• Mängden fisk i sjöar och vattendrag skulle vara större om fisken kunde röra sig över större områden i vattendragen för fortplantning. 

Vandrings-
vägarfisk: 

• Bristen på den typen av områden beror på att människor använt vattendrag för olika ändamål som dammar.
• Exempelvis rätning av vattendrag har fått negativa konsekvenser för fisk och vattenlevande organismer.