Inrikes.

2017-08-18 07:00
  • Bild: Sandra Qvist/TT
    Bild: Sandra Qvist/TT
  • ”Det psykiska våldet i unga relationer är vanligt. Indirekta hot om våld. Det här är områden där vi skulle kunna jobba mer med unga personer”, säger socionomen Emmy Rastin på Killjouren.  Bild: Ahmad Abdullah/TT
    ”Det psykiska våldet i unga relationer är vanligt. Indirekta hot om våld. Det här är områden där vi skulle kunna jobba mer med unga personer”, säger socionomen Emmy Rastin på Killjouren. 
  • ”Det psykiska våldet i unga relationer är vanligt. Indirekta hot om våld. Det här är områden där vi skulle kunna jobba mer med unga personer”, säger socionomen Emmy Rastin på Killjouren.  Bild: Ahmad Abdullah/TT
    ”Det psykiska våldet i unga relationer är vanligt. Indirekta hot om våld. Det här är områden där vi skulle kunna jobba mer med unga personer”, säger socionomen Emmy Rastin på Killjouren. 

På somrarna ökar relationsvåldet

Ännu högre tryck på kvinnojourer väntas efter semestern – och resurser efterlyses till förebyggande arbete för att bekämpa relationsvåldet. ”Efter semestern brukar vi ha en av våra mest intensiva tider”, säger Elin Hedén på föreningen Kvinnohuset.

Att bekämpa våld i nära relationer är en utmaning eftersom så mycket sker i det dolda.

Eftersom mörkertalet är stort är det svårt att få en uppfattning om hur verkligheten ser ut. Vissa undersökningar uppskattar anmälningsbenägenheten till ungefär 5 procent.

Man kan dock konstatera att våld inom relationer ökar under sommaren eftersom det finns mer tid att vara tillsammans. Antalet polisanmälningar ökar också, förklarar Jonas Partheen, presstalesperson vid länspolisen i Västmanland.

– I flera fall sker våldet innanför husets fyra väggar och det kan vara svårt att få fram bevis som håller för ett åtal. Personerna kan också till exempel ha barn och hus gemensamt och eftersom en utredning skulle påverka även det kan brottsoffret avstå från att medverka i utredningen. Och även om det går att bedriva en utredning utan målsägandes medverkan är det svårare, säger Jonas Partheen.

Ökning efter semestern

Ett problem i Västerås som har seglat upp är svårigheten att få bostad. Det blir komplicerat för drabbade personer att flytta ifrån våldet. Kvinnohuset har märkt att boendetiderna på deras skyddade boenden har fördubblats jämfört med tidigare.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Riskerar man våld och hot så blir det väldigt problematiskt när man inte kan vara säker på att man har tak över huvudet. Man kan också bli kvar i relationer som egentligen inte skulle behöva eskalera i mer kränkningar för att det inte går att flytta. Det blir också svårare för socialtjänsten att hitta placeringar åt kvinnor som är i behov av det, säger Elin Hedén som är verksamhetsansvarig på föreningen Kvinnohuset som är en paraplyorganisation för kvinnojouren och tjejjouren i Västerås.

Även Elin Hedén brukar se en ökning av antalet kvinnor som söker stöd i hos Kvinnohuset i slutet av sommaren.

– Efter semestern brukar vi ha en av våra mest intensiva tider. Trycket ökar när vardagen kommer tillbaka i slutet av augusti och i början av september. Den utvecklingen brukar vi se. Efter semestern tar man tag i vardagen igen och bestämmer sig för att söka hjälp. Man gör det inte under tiden för att man vill upprätthålla en yta av att man har en glad och trevlig familjesemester, säger Elin Hedén.

Hon förklarar att verksamheten hela tiden har en ström av inkommande nya kontakter.
– Vi har fullbelagt för det mesta och ett högt tryck. Vi inväntar att all personal kommer på plats i mitten av augusti och då rullar det på mer från både myndigheters och enskilda hjälpsökandes håll, säger hon.

Behövs mer resurser – tidigare

Socionomen Emmy Rastin som jobbar ideellt på Killjouren brinner för att hjälpa unga personer att ändra sitt beteende. Hon efterlyser att mer resurser läggs in tidigt så att man kan jobba för att förebygga våld.

Något som hon ofta kommer i kontakt med är personer som har svårigheter med exempelvis ilskekontroll och svartsjuka.
– Kontrollbehov och maktmekanismer smyger ofta fram. Det psykiska våldet i unga relationer är också vanligt. Indirekta hot om våld. Det här är områden där vi skulle kunna jobba mer med unga personer, säger hon.

Ofta har hon coachsamtal med unga par. Hon påpekar att familjerådgivningen riktar sig till något äldre personer än exempelvis par i 18–20-årsåldern som vill jobba på sin relation.

– Yngre personer identifierar sig inte med familjerådgivningen. Vi har en föreställning eller fördom om att det här är ett problem bland äldre gifta som har ett kontrollbehov. Men jag kan märka att det smyger sig på tidigt. Hur de exempelvis ser på kvinnor. Kan man hjälpa dem tidigt kan man förebygga våld i framtiden. Genom att ge personerna redskap, säger Emmy Rastin.

Resursbrist inom bup

Emmy Rastin vill få upp människors ögon för preventionsarbete ännu mer, och hon efterlyser mer resurser till föreningen Here 4 u och deras verksamhet Killjouren, så att de har möjlighet att hjälpa fler.
– Det gäller för Västerås stad att ta vara på civilsamhället och föreningsverksamheten. Att våga lita på oss och vår kompetens. Det tror jag att de kan göra ännu mer. För i framtiden kan inte kommunen, landstinget och staten täcka upp behoven, säger hon och påpekar att det nyligen har lyfts fram i media att det är stora resursbrister inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup, i Västmanland vilket har lett till kritik för de långa väntetiderna.

– Vi behöver vara fler aktörer för att hjälpa barnen och ungdomarna. Så att man kan stötta och vara ett komplement. Bup och vuxenpsykiatrin har sin profession så det går aldrig att byta ut, men vi kan hjälpa till med det som vi kan, säger hon och fortsätter:

– Att bekämpa våld i nära relationer är en utmaning eftersom så mycket sker i det dolda. Ofta när det blir ett ärende för polisen så har det gått ganska långt, säger Emmy Rastin.

Positivt när grannar reagerar

Polisens Jonas Partheen konstaterar att våldet i nära relationer handlar ytterst om bristande respekt för andra människor.
– För att komma till rätta med det måste skola, socialtjänst, anhöriga, vuxna förebilder och många andra jobba gemensamt. Problemet är större än vad polisen kan lösa på egen hand. Polisen har ett viktigt jobb i att utreda och lagföra de som gör sig skyldiga till brott, säger han.

Han ser positivt på att grannar och allmänhet reagerar när de ser eller hör något brottsligt.
– Ibland leder det till en utredning. Ibland så innebär det att vi kan prata med brottsoffret och på så sätt få denna att lämna en destruktiv relation, säger han.

”Viktigt att komma ut där ungdomar är”

Elin Hedén konstaterar att Kvinnohuset jobbar förebyggande på flera nivåer och att det är framför allt tjejjouren som ligger långt fram i det arbetet.

– Det är otroligt viktigt att kunna komma ut där ungdomar har sin plattform. Dels på nätet men också i skolan. Det är något som vi under åren har haft satsningar och projektbidrag till. Men vi skulle behöva ha det som ett kontinuerligt inslag. Alla som börjar på högstadiet borde ha möjlighet att bli erbjuden plats i kill- och tjejgrupper. Det är jätteviktigt att jobba med ojämställda föreställningar kring kön, makt och våld, säger hon och fortsätter:

– Vi ser också att det krävs ett grundläggande arbete när det gäller föreställningar kring sexualitet. Sexuellt våld är ett stort samhällsproblem i yngre åldrar, säger hon.

Hon poängterar att det är viktigt att ha en dialog redan i skolan om samlevnad och vad det innebär att vara partner.
– Där behövs det jobbas väldigt mycket, säger hon.

I Västerås stads handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer 2017–2019 är ett åtagande att våld i nära relationer ska minska.

 

Statistik över relationsvåld i Västerås (antal anmälda brott).
Misshandel mot kvinna (bekant med offret, brottsoffer över 18 år):
2012     298 st
2013     286 st
2014     312 st
2015     278 st
2016    328 st

Grov kvinnofrids-
kränkning:

2012    56 st
2013    43 st
2014    33 st
2015    40 st
2016    32 st

Källa: BRÅ