Inrikes.

2017-10-20 07:00
  • Eva Fridh förklarar att när hon bodde hemma så brukade hon ta hjälp av familjemedlemmar. ” Nu visste mina anhöriga vad jag röstade på för att jag var med i ett ungdomsförbund. Men  ingen annan behöver ju redovisa sin valhemlighet”, säger hon.  Bild: Joni Nykänen
    Eva Fridh förklarar att när hon bodde hemma så brukade hon ta hjälp av familjemedlemmar. ” Nu visste mina anhöriga vad jag röstade på för att jag var med i ett ungdomsförbund. Men ingen annan behöver ju redovisa sin valhemlighet”, säger hon.
  • Fredrik Stockhaus är övertygad om att det borde finnas sätt som gör att personer med synnedsättning ska kunna personrösta utan att valhemligheten röjs. ”Det är absolut en stor fråga som är värd att kämpa för”, säger han. Bild: Joni Nykänen
    Fredrik Stockhaus är övertygad om att det borde finnas sätt som gör att personer med synnedsättning ska kunna personrösta utan att valhemligheten röjs. ”Det är absolut en stor fråga som är värd att kämpa för”, säger han.

Synskadade kan inte personrösta hemligt

Nästa år är det val och hur du röstar är hemligt – men synskadade har hamnat utanför lagen. Personröstning kräver hjälp, vilket avslöjar vilket parti man röstar på.
​– Det är bedrövligt att vi inte har fixat det i Sverige, säger västeråsaren Fredrik Stockhaus.

Nu är det mindre än ett år kvar till valet och alla som röstar omfattas av valhemligheten, alltså att du inte ska behöva avslöja för någon vad du röstar på. Det slås fast i grundlagen.

Men detta gäller inte synskadade som vill personrösta. Om de vill lägga en personröst så behöver de hjälp med att sätta krysset på rätt ställe. Därmed avslöjas vem de har röstat på.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Inget tyder på att en lösning finns klar till valet 2018.
– Vi är väldigt besvikna på att man inte har gjort mer ansträngningar för att lösa det här. Vallagskommittén har tidigare föreslagit att man borde utreda elektronisk röstning och en sådan utredning har ännu inte kommit till skott. Det tycker jag är det mest anmärkningsvärda säger Håkan Thomsson, förbundsordförande Synskadades riksförbund.

Borde lösas med modern teknik

Riksförbundet har haft kontinuerlig kontakt med både Justitiedepartementet och Valmyndigheten.

– Men det finns ingen som har ett riktigt bra förslag på hur det hela ska gå till rent tekniskt. Det har inte riktigt vi heller, men på något sätt tycker jag att man borde ha utrett det här med elektronisk omröstning. Det skulle kunna leda till att många kan rösta med bibehållen valhemlighet, säger Håkan Thomsson och fortsätter:

– Det kommer ju inte att vara löst till valet som kommer. Så illa är det ju. Det är tråkigt. För det är inte det att regeringen eller Valmyndigheten inte känner till problemet. Jag vet inte hur mycket man har ansträngt sig heller. Med modern teknik borde man kunna hitta en lösning som fungerar, säger han.

Västeråsaren Fredrik Stockhaus, som själv är synskadad, konstaterar att det är ett demokratiskt problem att han som medborgare med rösträtt inte får sin valhemlighet garanterad.

– När man är punktskriftsläsare, som jag är, så kan du rösta hemligt i partival. Men du kan inte personrösta. Då blir du beroende av någon annan person. Man kan givetvis säga att blinda alltid är beroende av andra. Men i det här fallet omfattar inte samma demokratiska regelverk oss som andra, säger han.

Han har funderat mycket på vad som skulle kunna lösa problemet.
– Det skulle garantera mig valhemligheten ifall jag kunde kryssa digitalt. Men då dyker dilemmat upp att det finns en ganska stor grupp människor som inte kan klara sin digitala verklighet. Då får man den problematiken istället, säger han.

Mycket pengar och för få människor

Fredrik Stockhaus är emot personröstning, men det är uppenbart att han känner starkt för själva principfrågan.

– Det vore mycket värre om jag inte kunde rösta alls utan hjälp. Sedan om man tittar på saken principiellt så är det bedrövligt att vi inte har fixat det i Sverige – och ingen annanstans heller. Det är absolut en stor fråga som är värd att kämpa för. Jag är övertygad om att det går att lösa tekniskt, men eftersom det rör sig om en så liten grupp så visar sig staten som så ofta ointresserad när det handlar om för mycket pengar och för få människor, säger han.

Västeråsaren Eva Fridh, som har en grav synnedsättning, och kan läsa väldigt stor text som löpsedlar och stora rubriker. Men hon kan inte läsa valsedlarna.
– Det är märkligt att det inte går att rösta digitalt, med tanke på hur långt tekniken har kommit, och att det man i exempelvis Estland kan rösta elektroniskt, säger hon.

2015 föreslog KU, alltså konstitutionsutskottet, att valhemligheten för synskadade ska utredas senast till valet 2022.

Straffsanktionerad tystnadsplikt

Synskadades Riksförbund har drivit frågan i decennier. Nyligen kom frågan upp i riksdagen när riksdagsledamoten Maria Malmer Stenergard (M) frågade demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) om vad regeringen har gjort för att personer med synnedsättning ska kunna rösta utan att valhemligheten röjs.

Justitieminister Morgan Johansson (S) svarade: ”en väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själv kan göra i ordning sin röst kan på begäran få hjälp med detta av bland annat röstmottagarna i den utsträckning som behövs. För dessa röstmottagare gäller en straffsanktionerad tystnadsplikt.”

Henrik Götesson, handläggare för demokrati och IT-frågor på Synskadades Riksförbund, konstaterar att man omöjligt kan veta vad röstmottagaren fyller i åt den som ska rösta.

– Är det så att röstmottagaren väljer att rösta på ett annat parti än vad man själv hade valt så kan denna med 100 procents säkerhet inte bli upptäckt. Det finns inget sätt att kontrollera att det gått rätt till, säger han.

– Alla andra i vallokalen kommer ju också att höra vad du säger, säger Eva Fridh.

Borde vara löst till valet efter

Morgan Johansson skriver också i sitt svar att regeringen avser att arbeta vidare med frågan om hur förutsättningarna för varje väljare med synnedssättning att personrösta självständigt ska kunna förbättras.

– Det hade ju varit fantastiskt om vi kunde få rösta med bibehållen valhemlighet 2018. Går inte det så får vi väl vänta till valet efter det. Då borde man ha löst det hela med tanke på hur lång tid de har på sig, säger Eva Fridh.

 

Möjliga tekniska lösningar: 

  • Förslagen för hur problemet ska lösas har varit många genom åren. Det har bland annat tittats på möjligheten att göra valsedlarna större så att där kan rymmas punktskrift. Ett annat förslag har varit att ha små hål vid varje namn på valsedeln kombinerat med en punktskrift-lista där den som lever med synnedsättning kan räkna ner med hjälp av hålen och på så vis veta vilket namn som är var. Synskadades Riksförbund har också diskuterat en teknisk lösning.
  • Datorer i valbåsen, där du digitalt kryssar för den du röstar på och sedan själv skriver ut valsedeln, hade löst problemet.
  • ”Det är ett svårlöst problem för det finns inga bra lösningar. Valmaskiner som man har i USA ger också en massa andra problem”, säger Henrik Götesson, handläggare för demokrati och IT-frågor på Synskadades Riksförbund.
  • Även qr-koder som bygger på att man måste använda sig av en mobiltelefon har förts på tal.