Ledare. Marie Energård.

2017-10-16 07:00

Hela arbetsmarknaden är ojämställd för kvinnor

Äntligen har löneskillnaderna mellan män och kvinnor minskat en aning för första gången sedan 2007–2008 visar den årliga lönerapporten som LO släppte nyligen, trots detta så kan jag inte jubla. För varje gång jag tar del av statistiken som ligger bakom rapporterna så förvånas jag över hur det är möjligt i ett sådant upplyst samhälle att kvinnor fortfarande är så strukturellt diskriminerade på arbetsmarknaden.

Lönerapporten visar att i Västmanland tjänar kvinnor i genomsnitt 4 000 kronor minde än män, denna statistik ska vi dessutom komma ihåg bygger på heltidslöner. Sanningen är ju den att kvinnor i allt större utsträckning arbetar deltid, ofrivilligt dessutom. Det jag kan konstatera är att hela arbetsmarknaden är ojämställd för kvinnor.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


På många ställen runt om i landet inför kommuner och landsting ”heltidsprojekt”, ”Rätt till heltid” och andra typer av satsningar för att framförallt de välfärdsarbetande kvinnorna ska kunna försörja sig på sin lön och få mer än en fattig pension. Men eftersom hela arbetsmarknaden är ojämställd så är det inte bara lön och tjänstgöringsgraderna som är sämre i kvinnodominerade branscher, arbetsmiljön är också eftersatt. Därav väljer många att inte heller gå upp i tid med motiveringen att orken inte finns.

Är det skillnad för arbetarna eller tjänstemännen? Nä, faktum är att oavsett om du är kvinna i tjänstemannasektorn, i välfärden eller industrin så har du generellt en sämre lön.

Det är skillnad i kvinnodominerade branscher och mansdominerade branscher, ju högre andel kvinnor desto lägre löner. Det är sorgligt men det blir väldigt tydligt att det ligger en värdering i arbetet och att arbetsmarknaden är könssegregerad.

I centralt avtal gjorde LO och SAF upp redan 1960 om att de särskilda kvinnolönerna skulle avskaffas, idag är vi här 2017 och de är fortfarande inte jämställda…

Det finns absolut lösningar på detta men det är inte någon annan som kommer kunna lösa detta om inte du och jag väljer att göra vad vi kan åt detta. Det handlar om att bryta normer och göra vad vi kan för att våra döttrar ska bli lika behandlade.

När sambeskattningen försvann så fördes en livad debatt om det dagliga arbetet och huruvida männen skulle ta sitt ansvar i hemmen. Trots att detta var längesedan så är hemmets uppgifter ofta en debatterad fråga över köksborden och i samhället och i många hem så förväntas fortfarande kvinnor sköta majoriteten av hemmets arbete medan männen ska stå för den större delen av försörjningen.

Eftersom frågan är så nära kopplad till normer i samhället så blir det nödvändigt att göra reformer som bryter dessa normer. Det kan tyckas kontroversiellt att kvotera utifrån kön eller peta i uppdelningen av föräldraledigheten men hittills verkar vi inte vara så bra på att välja vår väg mot jämställdhet när det är individen ska välja själv tyvärr, detta på grund av att vi många gånger väljer utifrån de normer som finns i samhället idag.

Arbetsgivare som vill vara föredömliga måste också utgå från att normen ska vara heltidsarbete. Det ska inte vara i projektformer eller någon rättighet som blir ett tungt ok för arbetsgivaren att genomföra utan det är den självklara normen precis som om något annat aldrig funnits. Arbetsgivarens bekymmer med heltidsarbete existerar bara om det jämförs med deltidsarbete, sluta med det!

  

Marie Energård
Marie Energård 

Aktiv inom LO-facken i Västerås, kommunanställd, småbarnsförälder och njuter av hälsa, mat och sol.