Nyheter.

2017-06-16 07:00
  • Fotbollsspel i full gång vid Hamre IP i Västerås. Granulatet riskerar att fastna i skor och kläder och följer med spelarna hem.  Bild: Joni Nykänen
    Fotbollsspel i full gång vid Hamre IP i Västerås. Granulatet riskerar att fastna i skor och kläder och följer med spelarna hem. 
  • Anna Malmström, ordförande i Naturskyddsföreningen Västmanland, förklarar att de som har konstgräsplaner vinner på att ha bra rutiner. ”Då behöver det inte fyllas på med så mycket nytt granulat och man slipper också få ut det i sitt dagvattensystem.” Bild: Joni Nykänen
    Anna Malmström, ordförande i Naturskyddsföreningen Västmanland, förklarar att de som har konstgräsplaner vinner på att ha bra rutiner. ”Då behöver det inte fyllas på med så mycket nytt granulat och man slipper också få ut det i sitt dagvattensystem.”

Fotbollsplaner släpper ut tonvis av mikroplast

Tonvis med gummigranulat sprids på Västerås konstgräsplaner varje år och tar sig sedan vidare ut i våra vattendrag. En ny rapport från Naturvårdsverket lyfter frågan om granulatets skadeverkningar på miljön. 
– Nu gäller det att man verkligen tar det på allvar, säger Anna Malmström, ordförande i Naturskyddsföreningen Västmanland.

Det finns sex stora konstgräsplaner och fyra mindre spontanidrottsytor i Västerås. Mätningar över hela landet har visat att årlig skötsel av konstgräsplaner kräver fyra till sex ton granulat av krossade däck per fotbollsplan. 

Läckage från fyllningen i konstgräsplaner har pekats ut som en betydande källa till mikroplaster i naturen, partiklar som inte förstörs utan tas upp av vattendjur. 

Nu har Naturvårdsverket presenterat en större kartläggning av källor och spridningsvägar av mikroplaster. Enligt beräkningar förekommer en spridning av cirka 1600–2500 ton granulat på svenska konstgräsplaner. Det råder osäkerhet kring exakt hur mycket som årligen sprids till hav, sjöar och vattendrag. Men svinn och spridning till miljön förekommer. 

”Det gäller dock att hitta en balans”

Anna Malmström, ordförande i Naturskyddsföreningen Västmanland, välkomnar rapporten som bidrar med djupare kunskap.
– Rapporten har förslag på rutiner. Det finns bra dagvattenfilter som man kan installera, och även rutiner för skottning som bör följas. Man vinner själv på att ha bra rutiner för då behöver det inte fyllas på med så mycket nytt granulat och man slipper också få ut det i sitt dagvattensystem. Det är ju annars kommunernas egna problem, säger hon. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Hon ser det som särskilt positivt att Svenska fotbollförbundet har tagit fram rekommendationer som understryker vikten av att plan-ägarna tar ett stort ansvar för gummigranulatet. 

Stefan Brandberg, idrottschef med övergripande ansvar för idrottsfrågor i Västerås, förklarar att rutinerna kring konstgräsplaner är något man ständigt jobbar med.
– Det gäller dock att hitta en balans mellan att kunna ha en fotbollsverksamhet året runt på konstgräs och samtidigt klara miljösidan. Vi måste få det här att fungera ihop på bästa sätt, säger han. 

”Oroväckande att läsa rapporten”

En handlingsplan är under utveckling där man ser över vilka åtgärder som ska göras.
– Naturvårdsverkets rapport ger oss nya tankar och vägledning. Vi har haft en träff med Mälarenergi gällande dagvattenbrunnar för att se om vi kan hitta en bättre lösning där, och även hur vi kan återanvända så mycket som möjligt. Målet är att ha en plan över hur vi kan jobba framöver, säger Stefan Brandberg. 

Han konstaterar att det fortfarande finns kunskapsluckor i ämnet.
– Det gör saken lite svårare. Men det är vår skyldighet att hantera frågan. Vi jobbar dock med detta intensivare än tidigare. Det är också oroväckande att läsa Naturvårdsverkets rapport, säger Stefan Brandberg. 

Driften och skötseln av konstgräsplanen i kommunal regi utförs av SFE, stöd, fritid och entreprenad. Inom kort kommer filter till brunnar att installeras. Enhetschefen Tomas Gahm förklarar att det inte finns ekonomi för att byta ut granulatet och testa andra ämnen som kork på befintliga konstgräsplaner. De planer som finns är anpassade för granulat.
– Som det ser ut just nu så har vi material så att det räcker för ett bra tag framöver. Närmare bestämt 16 ton. Vi behöver inte köpa in nytt de närmaste åren. Däremot om man tänker framåt och ifall det ska bli fler konstgräsplaner, då får man tänka på vilket material man ska ha. Ska vi ha granulat, kork eller något annat? Förhoppningsvis hinner forskningen gå fram ännu mer i de här bitarna, säger Tomas Gahm. 

Fokus på att återanvända

Att helt göra sig av med granulatet är inget alternativ i nuläget.
– Det finns inte på kartan. Man får ta hänsyn till alla parametrar. Det handlar även om kvalitet för fotbollen. Skulle kork vara bra för fotbollsspelarna? Det är ingen enkel fråga, säger han.

Förra året beställde SFE 38 ton granulat till två planer och då gjordes fullständiga påfyllningar (Hamre IP och Wenströmska IP). 

Nu ligger fokus på att återanvända så mycket som möjligt. I Västerås förekommer två olika typer av granulat, en billigare typ som innehåller rester av använda däck och en typ av särskilt framställt fyllnadsmaterial till konstgräsplaner.

• Mikroplast är oftast ett problem som diskuteras i samband med havsmiljö och marin nedskräpning. Forskare har relativt nyligen också börjat intressera sig för sötvattensystem. Till exempel har mikroplaster hittats i både Mälaren och Vättern. Det kan med andra ord vara så att mikroplaster är ett ännu mer komplext miljöproblem än man hittills har befarat. Hur mikroplaster sprids från källa till hav, sjöar och vattendrag finns det mycket begränsad kunskap om i dag.

Källa: Naturvårdsverket