Debatt. .

2017-08-17 07:00
I Västmanland skulle en skattefinansierad kollektivtrafik innebära en skattehöjning på lite mer än 0,3 procent i landstingsskatt. För den som tjänar 25 000 i månaden motsvarar det 85 kronor mer i skatt, 1 230 kronor mindre än länskortet. Bild: ERIK ABEL/TT
I Västmanland skulle en skattefinansierad kollektivtrafik innebära en skattehöjning på lite mer än 0,3 procent i landstingsskatt. För den som tjänar 25 000 i månaden motsvarar det 85 kronor mer i skatt, 1 230 kronor mindre än länskortet.

Att införa nolltaxa – ingen radikal idé

Framtidens transportmedel är höghastighetståg, elbilar och kollektivtrafiken. Laddstolparna växer fram i städer och längs vägarna samtidigt som det investeras alltmer i spår, tåg och höghastighetssträckor i Sverige. Men ambitionerna för kollektivtrafiken har inte förändrats något nämnvärt under de senaste åren.

I det allra flesta länen ökar busspriserna, Västmanland är inget undantag där länskortet i dag ligger på 1 315 kronor. En enkel resa kostar 26 kronor, något som över tid tickar på och blir en stor kostnadsfråga för både landsbygdsbor och barnfamiljer. Dessutom missgynnas studenterna i Västmanland när det saknas en studentbiljett för studenter över 20 år.

Att införa en nolltaxa för kollektivtrafiken är inte en radikal idé när man ser till samhällsnyttan och det ekonomiska intresset i det. I Sverige finns det i dag flera exempel på nyttan med skattefinansierad kollektivtrafik. I städer som Ockelbo och Surahammar har avgiftsfria lokalbussar lett till minskade bilturer och utökade linjer.

När vi ser till den skattefinansierade kollektivtrafiken i Europas större städer finns det ännu fler mätbara fördelar. När skattefinansierad kollektivtrafik infördes i Tallinn, Estlands huvudstad med cirka 430 000 invånare, tog det ungefär 1 år från skrivbordet till implementering. Under det år det infördes minskade trafiken med 14 procent och de som nyttjade kollektivtrafiken ökade med 15 procent, 2016 kunde man se att ”trenden” att välja kollektivtrafiken före bilen fortsatte att öka.

Likväl såg man kollektivtrafikens effekter i den belgiska staden Hasselt som under 16 år hade skattefinansierad kollektivtrafik. Under denna tid ökade kollektivtrafikanvändningen med sammanlagt 1 300 procent, visserligen valde 10 procent av stadens cyklister att ta bussen i stället för cykeln men när färre bilar ockuperade gatorna blev cykeln ett alltmer populärt transportmedel. Främst av allt så kan den skattefinansierade kollektivtrafiken bli ett medel för tillväxten och fortlevnaden av landsbygden. I europeiska orter och svenska kommuner har ökat resande lett till fler inköpta bussar och utökade turer som i sin tur bidrar till en levande landsbygd.

I Västmanland skulle en skattefinansierad kollektivtrafik innebära en skattehöjning på lite mer än 0,3 procent i landstingsskatt. För den som tjänar 25 000 i månaden motsvarar det 85 kronor mer i skatt, 1 230 kronor mindre än länskortet. Även för höginkomsttagare som tjänar 60 000 skulle det inte bli en allt för hög kostnad, utan skulle landa på 203 kronor mer i landstingsskatt. Det är en billig reform som gynnar alla, inte minst låg- och medelinkomsttagare när vi tillsammans finansierar våra färdmedel.

En ökad rörlighet skulle också vara gynnsamt för de små och medelstora företagen utanför Västerås som i dag har svårt att anställa. När jag deltog i en dialog mellan politiker och företag som hölls av Svenskt näringsliv lyfte företagare fram att tillgänglighet var en av de största faktorerna som gjorde det svårt att anställa. En skattefinansierad kollektivtrafik bidrar alltså inte bara till bättre hälsa, miljö och rörlighet för den enskilde, den främjar också företagsamheten i Västerås och Västmanland.

Så frågan är, vad väntar vi på?

 

Felix Lundqvist  
Ordförande för S-studenter Lectio i Västerås.