Hoppa till innehållet

Replik

Debatt: ”Nog finns det en vänster att lita på”

”2017 kan ett socialistiskt och feministiskt parti som vill förändra samhällsutvecklingen inte ignorera klimathotet, rasismen eller sexismen”, skriver debattören.
”2017 kan ett socialistiskt och feministiskt parti som vill förändra samhällsutvecklingen inte ignorera klimathotet, rasismen eller sexismen”, skriver debattören. Bild: Bild: LAURA RAUCH/AP/TT

ETC Västerås.

I förra veckans nummer av ETC Västerås publicerades en debattartikel av den tidigare anti-rasistiska debattören David Sällström. Huvudbudskapet i hans artikel är att vänstern i bred mening och Vänsterpartiet i synnerhet måste släppa klimatfrågorna och allt som kan betraktas som identitets-politik.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Västerås som står för åsikten.

Sällströms analys är för enkel och hans argumentation ett hopkok av gissningar och ogrundade påståenden. Därtill gör uttryck som ”akademiska hudfärgsanalyser” det svårt att ta honom på allvar. Var finns den vänster han skriver om? Om den finns någonstans stämmer det nog som han skriver att den endast lockat de närmast sörjande, för jag har då aldrig hört talas om den.

Det är inga höga krav Sällström ställer på den moderna vänstern. Så länge den kan göra skillnad på vänster och höger är han nöjd. Det är ett rimligt grundkrav som i regel diskvalificerar S som vänsterparti. Men 2017 kan ett socialistiskt och feministiskt parti som vill förändra samhällsutvecklingen inte ignorera klimathotet, rasismen eller sexismen. Och hbtq-frågor är inte tjafs, utan handlar om mänskliga rättigheter.

Mina kollegor på Volvo i Köping är inte bara arbetare. De är även män och kvinnor som drabbas av sexism, rasism och homofobi. Överlever inte planeten klimatkrisen är arbetarrörelsens framgångar inte mycket att hänga i julgranen.

Vänsterpartiet har sedan länge lämnat den utopiska fantasin att ett nytt samhällssystem automatiskt skulle lösa alla problem. Det behövs en feministisk kamp parallellt med den socialistiska. Som demokrater måste vi ta täten i kampen mot rasismen.

Lika självklart är det att vare sig klimatet eller mänskliga rättigheter kan vänta till dess att det klasslösa samhället infunnit sig. Kampen för ett bättre samhälle sker här och nu. Striderna är många och vi kan inte vinna alla alltid, men att svika grundläggande demokratiska värderingar i hopp om att vinna väljare från SD är en omoralisk och dumdristig strategi.

Vänsterpartiet kan inte ignorera dessa frågor men det är också osant att hävda att partiet i dag endast ägnar sig åt dem. Det är helt enkelt inte en rättvis bild av vänstern som återges i Sällströms artikel.

I Västerås har Vänsterpartiet de senaste åren bland annat drivit frågan om schyssta villkor och krav på kollektivavtal vid upphandlingar, sex timmars arbetsdag i hemtjänsten, höjda lägsta löner och avskaffandet av allmän visstid.

Kampen för bättre arbets- och levnadsvillkor är bärande i vår politik och den här typen av frågor avgörande för ett parti som vill kalla sig vänster. Därför kommer vi att fortsätta driva dessa frågor trots att den styrande majoriteten med S i spetsen valt att rösta emot dem i Västerås kommunfullmäktige.

När S ville lägga ner Bäckby-skolan var det Vänsterpartiet som var först ut att protestera. Det behövs bra skolor i alla stadsdelar. Det är dags att se över det fria skolvalet och stoppa vinstjakten i skolan. Annars kommer vi aldrig att kunna skapa en skola som utjämnar klassklyftor och ger alla barn lika möjligheter.

När nu den styrande majoriteten deklarerat att de vill sälja 750 av Mimers allmännyttiga lägenheter kan jag lova att Vänsterpartiet inte kommer att sitta tysta och se på. Vi kommer att stå upp för det gemensamma ägandet och ta fighten för allas rätt till en bra bostad.

Sällström påstår felaktigt att V har övergett marxismen. Vi vårdar vår socialistiska och feministiska idétradition genom att utforma nya förslag för en vinstfri välfärd, en skola som utjämnar klassklyftor, billigare bostäder och en ekonomi för alla. Och även om det ibland kan kännas som att vi bara samlar de närmast sörjande får vi aldrig glömma att vi är en del av en större rörelse. Vi har inget mirakelrecept för att ”fånga de förtryckta massornas intresse”, men vi har ett parti att vara stolta över, stadigt stigande medlemssiffror och bättre opinionssiffror än på många år.

Nog finns det en vänster att lita på. Jag kan bara beklaga att David Sällström inte vill vara en del av den.

 

 

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00