Inrikes.

2017-08-25 07:00
  • Stadsbiologen Kerstin Isaksson förklarar att hon inte tog det med lätthet när någon placerade ut karpfiskar i groddammen vid Djäkneberget. I vinter finns det planer på att tömma dammen och göra sig av med fiskarna. Bild: Joni Nykänen
    Stadsbiologen Kerstin Isaksson förklarar att hon inte tog det med lätthet när någon placerade ut karpfiskar i groddammen vid Djäkneberget. I vinter finns det planer på att tömma dammen och göra sig av med fiskarna.
  • Bild: Christine Olsson/TT Signalkräftor som släpps ut i nya vatten smittar vattnet nedströms med pestsvamp.
    Bild: Christine Olsson/TT

Biologen: ”Släpp inte ut djur – det blir problem”

Djur och även växter som släpps ut i naturen ställer till det för ekosystemet. Företeelsen att främmande arter hittar sin väg ut förekommer i länet – och ofta är det privatpersoner som ligger bakom.
​– Det är ett problem, säger Kerstin Isaksson stadsbiolog vid Västerås stad.

De flesta västeråsare har hört talas om sköldpaddorna vid den så kallade ”Skitviken” (i närheten av äventyrsbadet Kokpunkten) som då och då syns till.

Enligt den Västeråsbaserade hobbyuppfödaren av landsköldpaddor, Per-Anders Barkskog, rör det sig om individer av arten gulbukad vattensköldpadda. Den är listad på EU:s förteckning över så kallade invasiva främmande arter.

Man får absolut inte släppa ut sköldpaddan i naturen då den kan ställa till med problem, och djuret kan utsättas för lidande. Den kan dessutom bära på salmonella och konkurrera med andra vattenlevande groddjur och fisk.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– När de säljs är de små. Senare när de blir stora blir folk trötta på vattenbyten och så måste de skaffa större och större filter. Och större akvarium. Då blir det dyrt. Att avliva sitt sällskapsdjur tar emot, säger Per-Anders Barkskog.

”Markera att det inte är okej”

Sett i det stora hela är sköldpaddorna vid ”Skitviken” ett litet problem. Men det tydliggör företeelsen att människor tenderar att släppa ut husdjur utan att tänka på konsekvenserna.

– Det gäller för folk att öppna ögonen för vad som är lämpligt och lagligt. Släpp inte ut djur. Det gäller att tänka efter. Och när andra ser att sådant här görs gäller det att de reagerar och markerar att det inte är okej, säger Kerstin Isaksson, stadsbiolog vid Västerås stad.

Under en längre tid har det exempelvis funnits karpfisk, eller närmare bestämt silverruda i en groddamm vid Djäkneberget.
– Att den fisken har blivit satt där är betydligt allvarligare. Vi har planer på drastiska åtgärder och tömma dammarna helt och hållet. Men det är ganska besvärligt eftersom man då måste tömma helt. Då kan fiskarna överleva i dy och nästan gå i dvala. Det gäller då att peta i varenda håla för att få upp dem. Vi vill avvakta in i det längsta för att vi egentligen inte vill göra så. Men vi vill inte ha fisk där, säger Kerstin Isaksson.

Hon förklarar att groddammen är en för många omtyckt plats. Den har också ett pedagogiskt värde för att invånarna har möjligheten att lära sig mer om groddjuren vid en ganska central plats i stan.

Tömningen kan komma att göras under november månad då det är färre groddjur där, och notan får givetvis skattebetalarna stå för.
– Det finns dock inte något som hindrar att någon släpper ut fisk igen. Och då har vi samma problem en gång till, säger hon.

Signalkräftor sprider pestsvamp

Ett relaterat problem i länet är att människor olovligen fångar signalkräftor och planterar dem i annat vatten.

– Så fort du sätter ner en signalkräfta så sprider du dit pestsvampen. Då blir alla vatten nedströms smittade och flodkräftan dör ut. Ett jätteproblem. Det här med invasiva arter är något som vi verkligen vill uppmärksamma, säger Lena Strömvall på länsstyrelsen.

Just flodkräftan i Västmanlands län är på väg att försvinna. Under de senaste 20 åren har bestånden minst halverats, och det är just signalkräftan som är största hotet.

I Sverige kostar skador och kontroller av främmande arter miljarder varje år. Arterna är också ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Dessa nya arter kan konkurrera ut inhemska arter eller föra med sig sjukdomar och påverka hela ekosystemet.

Problemen kan trappas upp och invasiva arter kan få fotfäste i nya områden i och med klimatförändringarna, förklarar Lena Strömvall.
– Risken för spridning och att vi ska få samma problem som på kontinenten ökar. Vi har klarat oss bättre just för att vi har ett kallare klimat, säger hon.

Tränger undan inhemska arter

Det är inte bara djur som är ett problem, utan även växter.
– Ett jättestort problem är växter. Att man medvetet dumpar växtmaterial och jord i skogen i stället för att ta det till återbruket. Människor tänker att det inte gör någonting eftersom det inte är giftigt. Men det ställer till stora problem eftersom trädgårdsväxter tränger undan inhemska arter, säger Kerstin Isaksson.

I en handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås 2010–2020 finns målsättningen att spridning av invasiva främmande arter i Västerås ska hejdas.    

  • Invasiva främmande arter är arter, eller underarter, som med människans hjälp har spridits till områden utanför sina naturliga utbredningsområden, och som hotar biologisk mångfald eller orsakar socioekonomiska skador eller skador på människors och djurs hälsa. I Västerås har kommunen fokuserat på att i första hand få bort den giftiga jättelokan.
  • Länsstyrelsen gick i juli än en gång ut med uppmaningen att människor ska sluta med utplantering av signalkräfta. Under sommaren har myndigheten lagt resurser på att undersöka länets flodkräftsbestånd.

•Jättebalsamin är en växt som hör hemma i västra Himalaya. I Sverige har den odlats sedan mitten av 1800-talet. När kommunen drog igång projektet att försöka utrota jättelokan ville man bekämpa jättebalsamin i samma veva.

•Andra exempel på invasiva arter som avsiktligt eller oavsiktigt har förts in i Sverige är mördarsnigel, husmus, mink och japansk vresros. Ytterligare invasiva arter, i sötvatten, är utöver signalkräftan vandrarmussla och sjögull.