Ledare. Johan Lindahl .

2017-08-21 07:00

Riv upp skolvalssystemet med rötterna

Inför att det nya läsåret drog igång häromdagen var det garanterat många elever och föräldrar som låg sömnlösa med pirr i magen. För visst pirrar det väl lite extra när man inte vet om man har gjort rätt val av skola till sina barn?

Den svenska skolan har kommit att präglas av sjunkande resultat och ökad segregation. Otaliga rapporter och utredningar har de senaste åren kritiserat utvecklingen. Alla från LO till OECD har ifrågasatt den förda politiken.

Men det behövs inte vetenskapliga rapporter för att se att det finns skolsegregation. Den är så konkret att ingen kan blunda för den. I Västerås har till exempel Irstaskolan två procent elever med utländsk bakgrund samtidigt som fristående Västerås internationella skola på Bäckby har 100 procent elever med utländsk bakgrund.

När det kommer till elevers resultat i skolan är föräldrarnas utbildningsnivå än i dag helt avgörande. Även på det området är segregationen tydlig. På Vallbyskolan är det knappt 20 procent av föräldrarna som har hög utbildningsnivå och på Mistelskolan i Irsta är det över 80 procent.

Skillnaderna mellan skolorna i Västerås ökar. Föräldrarnas utbildning och bakgrund styr alltmer hur det går för eleverna i skolan och det blir alltmer tydligt att det är friskolereformen och det fria skolvalet som är boven i dramat.

Som det går till i dag väljer många föräldrar och elever bort skolor med hög andel elever med utländsk bakgrund. Statistik från barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås visar tydligt att i de allra flesta bostadsområden väljer eleverna skolan i närområdet. Undantaget är Pettersberg, Bäckby och Nybygge där hälften eller fler väljer bort sin närskola för en skola i ett annat område.

I våras beslutade den S-ledda majoriteten i Västerås att lägga ner högstadiet på Bäckbyskolan. Officiellt var det en fråga om ekonomi. Skolan gick inte runt och därför skulle den läggas ner. Mellan möten förklarade gladeligen både socialdemokrater och miljöpartister att de ville integrera de sista Bäckbyeleverna på andra skolor. Vad strategin leder till återstår att se.

Att en skola som Bäckbyskolan inte får ekonomin att gå ihop är oavsett varför den lades ner ett allvarligt bekymmer. Västerås stad behöver lägga större vikt vid elevers förutsättningar vid tilldelningen av resurser till skolor. En skola för alla är en skola som har resurser att kompensera för elevernas bakgrund och förutsättningar. Om en skola som Bäckbyskolan inte har de resurser som krävs kommer eleverna att välja sig bort från skolan.

Skolkommissionen föreslog i våras ett nytt statsbidrag avsett för en långsiktig nivåhöjning av resurser till undervisning och elevhälsa. Sedan dess har regeringen presenterat en miljardsatsning på jämlikare skola. Det är bra, men räcker inte. Resursbristen är ett problem men det finns fler ruttna komponenter att byta ut i dagens skolsystem.

Det fria skolvalets definitiva betydelse för segregationen kan inte ignoreras. Därför var det en stor besvikelse när Skolkommissionens slutbetänkande i våras inte vågade riva upp systemet med rötterna utan i stället presenterade ett förslag för att reformera skolvalet så att det i praktiken blir obligatoriskt.

Visst finns det mycket vi kan göra för att skapa en mer jämlik och likvärdig skola i Västerås men vill vi verkligen vända utvecklingen måste frågan upp på riksdagens bord. Vill vi bryta segregationen och de sjunkande resultaten måste vi hitta ett alternativ till det fria skolvalet och det hyperliberala friskolesystemet. Annars får jag mer än bara lite pirr i magen.

 

Johan Lindahl
Johan Lindahl  

Bor i Skultuna, hejar på VSK och är medlem i Vänsterpartiet.